I fredags fyllde jag år! Man frågar aldrig en kvinna om hennes ålder, men jag berättar i alla fall. Jag blev 42.
Det var en underbar dag. Firade den med familjen. Det låg kärlek i luften, det var lättsamt, glatt och mysigt.
Min mamma har besökt vårt nya hem för ”första gången” (hon har faktiskt bott i det hus vi bor i nu (släkthus) under en jul för ett par år sedan, men detta är första gången hon besöker huset sedan vi flyttat in. ).
Min mamma sa något som ingen annan sagt (men jag märkt): ”Vilket sött litet hus! Allt är så pyttesmått”. Och så är det! Rummen är små, och med ett fönster mitt i varje rum är det förvånansvärt svårmöblerat. Det är mysigt, och numera känns det som ett hem. Men det är litet och det gäller att vara smart i logistiken. Jag ser det som en intressant utmaning.
Inte bara min födelsedag, min tur
Då sonen fyllde år i onsdags (jag fyllde på fredagen) har han förstås stått i centrum. Men i samband med födelsedagen kände jag väldigt stark: ”det är min tur nu”. Och det handlade inte bara om dagen i sig. Det är något större. Ett skifte ligger i luften.
Jag har förstås tagit hand om mig själv och gjort saker för min egen skull hela tiden.
Men ändå.
Det har varit mycket runt omkring under en lång tid
- 2015 började min man studera. Då stod jag vid hans sida. Samtidigt fick vi vår älskade son och jag blev mamma.
- 2019 började maken veckopendla. Jag åkte på att sköta allt hemmavid.
- 2022 blev det hus och flytt (för att få familjen samlad och slippa veckopendla, men också för att huset innehåller potential att bli allt som både jag och min man drömt om). Så fick huset stå i centrum.
Men nu… Nu är det min tur!
- Jag har massor av spännande idéer i verksamheten! (coolt va, har varit företagare sedan 2005 och har fortfarande massa idéer)
- Jag har tid! (att slippa pendla gör att det blir betydligt mer regelbunden vardag, maken kommer hem varje kväll så vi har daglig familjetid).
- Sonen börjar skolan, så han har skolplikt! (nog har det varit utmanande med pandemi och hemmaarbete när familjen är hemma) Jag tror han kommer gilla skolan. Han behöver både ny miljö och att få lära sig nya saker.
Det blir alltså helt nya rutiner i höst i jämförelse med hösten året innan!
Är tacksam för allt som vanligt. Hade jag inte gjort allt det där jag gjort, då hade det troligen inte blivit så bra som det har blivit. Tack varje att jag fortsatt med sådant som ger mig energi (och utvecklat verksamheten) har jag idag byggt en plattform som jag kan fortsätta skapa fantastiska saker utifrån.
Så det är inte så att jag suttit i baksätet och väntat in min tid. Jag har aktivt skapat det jag vill ha även när förutsättningarna varit utmanande.
Det är min tur nu. Vinden har vänt. Nu kan jag använda all min energi till sådant som intresserar mig.
PS! Jag har förstås redan tjuvstartat… Har börjat träna (Instruerade Body Pump och Body Step förr och längtar tillbaka till Bodystepen). Gjort lite kostomläggning. Och jag har tre spännande saker som jag vill utveckla i firman! Förutom alla spännande husprojekt förstås!
Hur är din tillvaro just nu?
