Att en person kan vara omogen hör man emellanåt. Men vilken är egentligen definitionen för en mogen människa?
Har du hört uttrycket att en person är omogen? Jag har hört det till och från genom åren, alltid i formen av förolämpning. Men jag har nog aldrig uppfattat vad motsatsen är. Vad är en mogen person?
Då och då har jag funderat lite på saken, men aldrig riktigt ställt frågan (har inte googlat på det heller). Men igår ramlade jag otippat över en förklaring i en körkortsbok.
Varför jag läser en körkortsbok? Min tanke är att ta C1 körkort till våren för att kunna köra husbil. Och då behöver man kunna både teorin för lätt lastbil och för vanligt B-körtkort. Så jag passar på att både repetera och lära mig ny körkortsteori under julledigheten när jag ändå tänker på lite annat… Jag vill att teorin ska sitta i ryggmärgen innan jag sätter mig i fordonet när snön försvunnit (troligen i april-maj hos oss i norr).
Moralutvecklingens tre stadier
Denna text kommer från Körkortsteori 2023, Svea trafikutbildning.
Egoism
I det första stadiet är egoismen väldigt stark. Små barn tillfredsställer hellre sina egna behov än visar hänsyn till andra och följer regler.
Acceptans, men inte kärlek
I det andra stadiet börjar man acceptera samhället och dess skyldigheter Man följer regler som man är tvungen att följa, utan att hjälpa till att förbättra samhället.
Hjälper till och bidrar
I det tredje stadiet inser man vikten av att hjälpa till och vara en del av ett samhälle. Man visar hänsyn mot andra, följer regler och bidrar till att samhället ska bli bättre.
Har helandet gjort mig mer mogen?
Jag tror jag själv gjort resan från att acceptera samhället och dess skyldigheter (mogenhetsgrad 2) till att vilja bli en av de som skapar det samhälle som jag vill leva i (mogenhetsgrad 3)
Nu var jag visserligen ”bara” tjugofem när jag började med Reiki, men min uppfattning är att helandet bidragit mer till min mogenhet än åldern som sådan.
En negativ spiral
Hade jag inte haft Reiki hade jag troligen fortsatt i den negativa spiralen i vilken jag var inne i när jag var i tjugoårsåldern. Jag var blodsockerkänslig och mådde ofta så dåligt att jag tillbad toalettguden. Hade ofta huvudvärk. Minsta lilla förändring slog undan fötterna för mig i flera dagar.
Då var jag ledsen och besviken över min situation, och kände mig definitivt inte omhändertagen av samhället. För min egen överlevnad skull behövde jag gå min egen väg, och skapa mina egna spelregler, för samhällets spelregler gick inte riktigt att applicera på mig. Så jag är inte ens säker på att jag befann mig på mogenhetsgrad 2. Jag var troligen i mogenhetsgrad 1, om man använder förklaringen från körkortsboken.
Och då ansågs jag vara en gammal, klok själ?!
Intressant.
För mig har det aldrig handlat om mogenhet, utan helande och resurser. När behoven är tillfredsställda kommer generositeten och omsorgen av sig själv…
Dela med sig
Nu för tiden är det helt annorlunda för mig. (Tack Reiki) Jag har ork, tid och resurser för att ta hand om inte bara mig, utan min familj, mina kunder och även engagera mig i byn vi bor i.
När jag läser mogenhetsdefinitionen påminner det mig att flera av de utbildningar jag hängett mig åt de senaste åren handlar om att dela med mig i större format. Affärsnätverket BNI handlar om att skapa relationer och hitta nya uppdrag tillsammans. Simon Sinek, som jag följer, pratar mycket om Varför och hur vi människor älskar att vara delaktiga i något meningsfullt som är större än oss själva.
Jag undrar om det här med mogenhet inte är något som påminner om Maslows behovsheriarki… Det är inget man har, utan något som byggs upp. Och beroende av omständigheterna kan den rasa, vilket gör att man är på nivå 1 igen.
Läs om hur vi alltid höjer ribban i Det känns inte bra?! >
Har du funderat över det här med mogenhet? Berätta!
