Har du hört historien om skorpionen och grodan? Det är en fabel om ryggmärgsreflexer och att göra saker som ligger i ens natur.
Det var en gång en skorpion som ville över en bäck. Den fick den syn på en groda som satt på en sten. Skorpionen hojtade på grodan som, (efter att noga ha försäkrat sig om att han var utom all fara för en av de mest fruktade fiender han kände till) vände sig åt dennes håll.
Skorpionen sade:” Herr Groda, jag undrar om du kan göra mig en tjänst?” Grodan såg misstänksamt på skorpionen och svarade:” Det beror på vad saken gäller.”
Skorpionen talade om för grodan att han ville komma över på andra sidan om bäcken och att han inte kunde simma. Skorpionen undrade därför om herr Groda kunde vara så snäll och ta honom på sina axlar och sätta av honom på den andra sidan.
”Visst! Eller hur?” Svarade grodan. ”Du måste tro att jag är dummare än dum om du kommer med ett sådant vanvettigt förslag. Så fort jag tar dig på mina axlar kommer du ge mig ett dödligt stick.”
Skorpionen svarade:
”Herr Groda, om jag skulle sticka dig skulle det innebära att jag också skulle dö, inte sant? Jag skulle helt enkelt drunkna”.
”Okej” svarade grodan. Han tog skorpionen på sina axlar och började färden över bäcken.
Halvvägs ut i bäcken kände grodan en vansinnig, förlamande smärta.
Skorpionen hade stuckit honom.
Han vände sig mot skorpionen:
”Jag förstår det inte. Nu kommer vi båda att dö. Varför döda mig då du vet att du själv kommer drunkna?”
”Det är min natur…” svarade skorpionen.
Sensmoralen i historen:
Det är är tyvärr omöjligt att lita på någon som har svek i sin natur. Vi kan bara lita på personer som håller sina löften i sten, vad som än händer.
