Roy hade en skuggsida som skrämde andra. Själv förstod han inte varför folk undvek honom. Han var ju inte som sin pappa… Eller?
Roy hade hunnit bli en äldre man. Hans barn hade vuxit upp och fått egna barn. Hans egna föräldrar låg sedan länge i graven.
Han ansåg sig inte vara en grubblare, men tankarna var ändå där och spökade.
Livet hade inte blivit som han hade tänkt sig. Ständigt hade han blivit straffad för sin fars beteende.
Far hade varit en tjurig man, med bestämda åsikter, som vägrade ge med sig. Så mycket höll han med om.
Men varför hade alla utgått ifrån att Roy var likadan som sin far?
Sedan liten hade Roy ständigt blivit utesluten. Han blev aldrig inbjuden i ett sammanhang. Ständigt straffad för att han var sin fars son.
Skuggsida som blir en personlighet
Vi tycker alla om att se våra bästa sidor. Vi ser oss som den vi är när vi mår bra. Dåliga dagar räknas inte riktigt, då känner vi oss ju inte som oss själv.
Så Roy såg sig som en trevlig, rent av charmerande, man som hade lätt att få kvinnobekanta och var en fena på att göra viktiga affärer.
Detta var sant.
Men de i hans närhet såg också en man som använde all slags information för personlig vinning, som körde över människor och som när som helst kunde komma med en avhyvling.
Sanningen var att människor undvek honom, men inte på grund av hans far, utan för att de var rädd för honom. De visste aldrig var de hade honom och hur elak han skulle vara denna gång. Roy var omedveten om det stora antal gånger människor i hans omgivning hade behövt gå samman för att reparera de skador han åstadkommit när han hade varit arg.
För andra var han inte ”bara” sina bästa sidor. De byggde sin uppfattning om honom utifrån hans sämsta sidor, de han visade när han var arg och stressad.
Så där Roy identifierade sig med sina goda sidor beskrev andra honom som den han var när han var i kontakt med sina skuggsidor.
Faktum var att det var svårt att se hans goda sidor efter han skällt ut dem efter noter. ”Roy är inget att lita på” sa man, för det var den erfarenhet man hade.
Vad skulle Roy göra?
Vi gillar människor som får oss att må bra. Vi blir trygga av människor som står vid sitt ord och gör det som de säger att de ska göra. När en människa visar omsorg och visar i handling att de vill att vi ska ha det bra blir vi omedelbart förtjust i personen. Det är en inbyggd, biologisk reflex.
Det är svårt att inte tycka om någon som både tycker om en och tar hand om en på ett sofistikerat sätt.
Roy fick människor att må dåligt. Gång på gång visade han att han inte stod vid sitt ord. Han visade inte omsorg – tvärtom. Han hade klart och tydligt visat att han struntade i hur det blev för alla andra – så länge han var nöjd.
Faktum är att det är väldigt svårt att känna kärlek för en person som beter sig på detta sätt.
Men vad skulle Roy ha gjort?
Bryta släktmönster
Roy hade lärt sig beteendet: ”Häv ur dig vad som helst, när som helst” av sin pappa. Ofta var det alkohol inblandat i bilden. Detta beteende var det som Roy var van med. Det var inte ett bra, uppbyggande beteende som skulle hjälpa honom att få det han innerst inne längtade efter, men det var det som kändes tryggt och säkert. (Det hade ju inte dödat honom än).
Att vara mjuk och omtänksam var okänt och främmande. Roy hade aldrig uppfattat den styrka som uppstår när en rakryggad person engagerar sig för att skapa win-win-situationer som hjälper många. Istället var han livrädd för den mjuka energin. ”Det är bara en tidsfråga innan jag blir överkörd.”
Att bli överkörd var förresten den energi Roy både skickade ut och möttes av. Det vi stretar emot blir det vi bygger in. Roy var rädd för att bli överkörd så alla han mötte blev överkörda.
Men vad skulle han göra för att byta mönstret?
Steg 1 – vad vill jag ha istället
För att bryta mönstret behövde Roy först och främst lära sig att tycka om den mjuka energin (vi kan inte bryta ett mönster om vi inte samtidigt byter ut det mot något annat, han behövde sluta med vissa saker och börja med något annat). Han behövde bli bekväm i något som för honom var främmande.
Om han hade börjat med Reiki hade han troligen tyckt att det var överraskande trevligt att uppleva den ljuvliga, villkorslösa energin.
Ju mer Roy hade befunnit sig i den mjuka energin desto fler nyanser hade han börjat upptäcka.
Steg 2 – det här var ju jättebra?!
Efter ”ett tag” (kan handla om åratal) hade Roy troligen börjat få upp ögonen för möjligheter som enbart den mjuka energin kan erbjuda. I sagornas värd pratar man om att lockelsen finns i den mörka sidan. I verkligheten ligger styrkan i ljuset.
Gör detta – undvik det här
Här har Roy troligen börjat attrahera ett antal varnande exempel och förebilder. Här finns personer som är som han (har ilskeutbrott och är helt odiskutabla) liksom personer som är för mjuka och intetsägande (de han är rädd för att bli). Men här börjar det också visa sig personer som både har mjukt yttre men en enorm flexibilitet och styrka på insidan (idealet och förebilden).
Nu börjar Roy få riktning. Förebilderna ger honom riktning. De andra visar honom vad som inte fungerar.
För den som vill läka på orsaksnivå är spegelbehandling guld i detta läge. Här gäller det att ge sig själv det man önskar att andra skulle få (eller göra).
Troligen kommer Roy att trigga enormt på personer som har ilskeutbrott – ”Så där kan man ju inte göra”.
Läk i sig själv det vi önskar andra ska läka
Här kan Reikin göra underverk. Genom att skicka Reiki på det vi irriterar oss på i andra – fast rikta energin till oss själva – kan vi frigöra oss från inlärda mönster och ryggmärgsreflexer.
Men det räcker inte ”bara” med att lösa upp det gamla. Vi behöver aktivt bjuda in det nya också!
Steg 3
Det tredjesteget för Roy är att själv välja sin nya väg (stilla, mjukt sinne & flexibel styrka). Det är inte ett andligt kontrakt (vilket man sätter en gång och så verkar det till kontraktstiden gått ut).
Välj in det nya
När vi väljer väg gäller det att välja in vägen 100, 1000 och 10 000 gånger! (det är det vi gör i våra vanor och rutiner).
Svårighetsgraden ökar
Först brukar livet göra det lätt för en med lätta omständigheter.
Men i takt med att man blir allt skickligare så kommer svårighetsgraden att höjas.
Finalen brukar vara ett diagnostiskt prov ”en passagerit”. Belöningen är en ny ödestråd i vilken man är fri från karma (Roy skulle alltså vara fri det han lärt sig under sin uppväxt och få ett helt liv utifrån det han valt själv). Men då behöver man också visa sig själv att man håller sitt nya sätt vad som än händer! Vanligtvis möter man sina största rädslor i denna fas.
Så det är en lång väg för Roy att bryta sitt mönster.
Det är fullt möjligt.
Men det kräver mod, träning och mängder av personliga val.
Ingen kan stoppa den som bestämt sig för att kliva in i denna resa, men det är också helt omöjligt att peppa någon till att ta alla dessa steg.
Om man vill kommer det att visa sig en väg.
Vill man inte så är det omöjligt att hamna där.
Hur gör man då om man står intill?
Om man har någon som Roy i sin närhet, vad ska man göra då?
Det vi kan göra är:
- Vara en god förebild (så Roy lättare kan se fördelarna)
Vad vi inte kan göra:
- Det är tyvärr omöjligt att ge Roy ett förtroende eller förtroendeuppdrag. Det går inte att lita på en person som inte litar på sig själv. Det finns mycket sanning i historien om grodan och skorpionen.
Så älska Roy. Se hans fina sidor. Men lägg alla dina önskningar, förhoppningar och behov i dig själv. Se till att du själv kan lita på dig själv – vad som än händer! Då kommer dörrarna du sörjer att Roy aldrig kommer att få ta del av att öppna sig för dig.
Har detta hjälpt dig att se något som varit dolt för dig?
Följ för att få mer content
