Fem veckor efter Reikikursen börjar Irma tvivla. Det kändes ju så rätt. Varför känner hon inte mer? Men andra gillar det ju?
När Irma kom i kontakt med Reiki kände hon direkt att det var hennes grej. Hon blev så nyfiken. Hon gjorde känslomässigs storstädning och kände massor i sin kropp. Några månaders senare gick hon kurs och det kändes jättebra.
Men sedan slutade hon känna, varken när hon gav Reiki till sig själv eller till andra. Tvivlet kom till henne. Hon började ge upp hoppet på att kunna ge sig och andra behandling.
Visserligen känner personerna hon gett Reiki till att de får effekt och upplever saker i kroppen men hon känner ingenting. Så mindes hon att jag berättade att inte heller jag kände något i början…
Så idag tänkte jag berätta om hur det var för mig när jag började.
Men jag tänker göra det genom att backa tillbaka och berätta utifrån det jag vet idag (vilket givetvis skiljer sig från det jag förstod och var medveten om då).
Det här är sådant som aldrig berättats tidigare.
Jag hoppas att du tar med dig att livet har en plan, och den leder dig till det du innerst inne längtar efter (vilket kan skilja sig från vad ”alla andra gör”).
Och ja, det stämmer! Det tog mig flera ÅR att börja känna saker, än mer att kunna göra läsningar till andra! De första fem åren kände alltid kunderna mer än vad jag kände!!! (Fast egentligen är det ”bara varandet” i Reiki som är grejen – så jag var rätt hela tiden).
”Som ett bananskal”
När jag (för tjugo år sedan) började med Reiki hade jag en ordentligt negativ syn på den andliga världen. Kom ihåg att detta var år 2005 innan program som Det okända börjat sändas på teve eller tidningen Nära kom ut.
Jag arbetade visserligen i en butik som hade mycket andliga produkter, men det var inte jag som valt butiken. Det var inte min längtan som hade styrt. Jag hade följt min chef, där hon drev butik – där ville jag vara. Själva ”butiksinnehållet” fick jag på köpet. (Indirekt hade jag använt 2,5 år att lära känna andliga produkter och ha andliga samtal innan jag ramlade över Reikin, så på sitt sätt var jag ingen nybörjare).
Jag hade också skrivit affärsplan på gymnasiet (ingick i kursplanen) och kommit in i företagstänk under min utbildning till civilekonom. Min chef (hon som startade butiken) hade också präglat mig enormt. För mig var det mer naturligt att starta företag än att få en anställning. Så jag hade det mindsetet också. Det var inte ”en stor grej” för mig att starta eget bolag.
Men inget av detta hade jag medvetenhetsgjort på när jag började med Reiki! Jag ”bara” mindes alla skrämselhistorier om den andliga branschen som jag någonsin ramlat över. (Då jag var intresserad av människor, psykologi och alternativmedicin hade jag ramlat över en hel del sådana historier).
Mardrömsscenarion
- Jag hade hört talas om Schamanen som sa olika saker varje gång han föreläste. När en åhörare frågade sa han: ”Jag berättar bara det folk vill höra” – så mycket universella sanningar var det liksom?!
- Jag hade hört talas om komplementär ”terapeuter” som rekommenderade cancerpatienter att sluta ta sin medicin – och istället börja dricka sin egen urin?! MARDRÖM!!!
Faktum är att jag var så negativt inställd till den andliga branschen att jag vägrade (mentalt) gå in i den under första fyra åren. Jag gjorde ingen konkurrensanalys i affärsplanen för ”jag ville inte se eländet”. Jag visste att Reiki var min grej, men jag visste också att branschfolk kunde skrämma iväg mig fortare än kvickt! Så jag vägrade se vad folk höll på med.
Andra förebilder
Istället identifierade jag mig med andra branscher. Redan det första året som företagare kom jag i kontakt med kvinnor som var otroligt skickliga terapeuter (i olika fält). Jag inspirerades också av min chef – som alltid sagt: ”Det finns mycket skit i den här branschen, därför tänker jag bara sälja sådant jag själv står för till 110%”. Jag hade präglats av idén att ”man inte behöver köpa allt” i en bransch utan kunde välja själv – och jag tänkte bannemej välja själv!
Och folk älskade mig för det: ”Jag kommer till dig för du inte bär batik” sa en av mina kunder, och jag förstod precis vad hon menade.
Helt annat idag!
Idag ser det helt annorlunda it. Fyra år i mitt företagande klev jag in i branschen (det var då, 2009, som resan med förenade Reikiförbundet kom till mig). Faktum är att jag VALDE TILLBAKA BRANSCHEN år 2017 efter min barnledighet då jag stod vid ett vägskäl ”vad ska jag göra nu?”.
Varför jag valde tillbaka branschen? För att alla mina bästa, roligaste och mest intressanta minnen kom ifrån mitt företagande. Men jag är fortfarande branschöverskridande och hämtar dagligen inspiration från andra branscher. För mitt bloggande hämtar jag inspiration från alltifrån journalister till bästsäljande författare. För hemsidebyggande (ja, jag har själv byggt både Känsla.nu och Reikiportalen) inspireras jag av alltifrån spelutveckling till it, i mitt tycke har jag inte ens börjat med den it jag kommer att jobba med framöver). Jag har hundratals utvecklingsområden framför mig…
Men helande – det är något speciellt! Jag är både stolt och hedrad över att få vara verksam med det jag gör! Det finns få saker som är så rätt i tiden som just Reiki.
Fick en fristad
Men då, när jag började, var det UNDERBART att slippa jämföra mig med branschkollegor! Min ifrågasättande och skeptiska inställning gav mig en fristad där jag fick utforska själv. Jag gjorde saker på mitt eget sätt. Och kunderna älskade mig för det.
Det kan ha varit de bästa förutsättningar man någonsin kan få! Att slippa jämföra sig – speciellt i ett tidigt skede. Detta unnar jag alla!!
Draghjälp
Jag kan villigt erkänna att det inte var min idé att starta eget. Det var min chefs idé. Hon hittade min första lokal. Hon pratade lyriskt om mina behandlingar – och skickade folk. Det var event i lokalen som gjorde att jag fick mina första återkommande kunder – och folk ger folk.
Det var till och med min chef som hittade namnet Känsla.
Så jag fick enorm draghjälp.
Sedan var jag välvilligt inställd (hade varit där i tankarna själv) så jag nappade på idéerna. Men det fanns ingen stress. Ingen press. Inget ”mitt nya jag”. Inte ”det här måste jag lyckas med”. Jag ”bara” utforskade.
Men jag fick allt serverat på silverfat. I alla fall för att komma igång, sedan fick jag sköta mig själv 😉
Vad ska man göra om man inte har den draghjälpen?
Finns det en vilja finns det ett sätt… Börja – och se vad som kommer till dig… Du har mer stöd runt dig än vad du tror.
Vaddå läsningar?
På tal om att känna saker när man ger Reiki eller kunna tolka inre bilder.
Begreppet läsningar presenterades för mig under min första utbildning när min lärare uppmanade både mig och min kurskamrat att ”berätta om de bilder vi fick”.
Jag ratade detta på en gång!
Dels stämde inte bilderna min kurskamrat fick. Hon såg en hundvalp i mitt hjärta, vilket är obegripligt för jag är kattperson. Sedan funderar jag fortfarande (ja, 20 år senare funderar jag fortfarande) över den ”sorg som var så stor att hon grät och grät” när hon höll över mitt halschakra.
Hon fick säkert träff på något, men hon måste ha misstolkat bilderna som kom till henne?!
Så min känsla vara inte: ”Wow, det här måste jag kunna!”. Snarare ”Håll tyst istället för att gissa.”
Jag kände väldigt bestämt att: ”det är för mycket och för komplicerat som nybörjare i Reiki att hålla på med läsningar”. Själv hade jag fullt upp med att ens försöka känna energierna i händerna (funkade det verkligen?). Läsningar var en fortsättningskurs som jag definitivt inte var redo för!
Så i mina kurser har jag valt bort begrepp som ”inre bilder” i Reiki steg 1. Dessa kommer först i steg 2 – när man börjar känna sig lite varm i kläderna.
Funkar det verkligen?
Jag hade alltså själv valt bort allt som hade med ”läsningar” att göra tidigt i mitt reikiutövande. Och jag kände själv ingenting medan jag gav Reiki. Det var en skön känsla (grejen är att denna sköna känsla är allt!!) men jag missade den också 😉
Det jag sysselsatte mig med när jag Reiki var att studera hur energin flödade och fascineras över att kunderna var så lyriska.
Kunderna var lyriska, vilket förstås var lite obegripligt för mig. Men det var också det som fick mig att fortsätta. Hade kunderna inte gillat Reiki – så hade jag garanterat slutat första veckan som företagare! Här fick i alla fall jag det bevis jag behövde.
För mig var det en upptäcktsresa (jag var så oerhört novis) – men det var kunderna som gjorde den möjlig!
Det ”enda” jag gjorde var att fortsätta tacka ja!
Min framgångskod
- Jag iakttog och observerade mer än vad jag hade egna åsikter.
- Mitt fokus var att själv lära mig det mina kunder behövde lära sig, jag ville leva som jag lärde
- Livet skyddade mig mot tankar och känslor som jag inte var redo för vilket möjliggjorde min resa, att vara novis kan vara en superkraft
Mina råd till den som är ny i branschen
Det har hänt mycket i branschen på 20 år! Intresset är enormt och många börjar vara ordentligt skickliga.
Så vad ger jag för råd till den som är ny i branschen idag?
Våga vara nybörjare
Först och främst, egentligen det enda som är viktigt (och detta gäller i ALLA BRANSCHER – JÄMT)
Vi människor älskar att vara skickliga på något (när det går snabbt, lätt och enkelt). Men den som slutar utvecklas slutar också att vara bra. Man blir alltid omsprungen av någon ung, rapp person som ser saker i ett helt annat ljus och hittar nya vägar.
Men om man som ”gammal räv” fortsätter att lära sig nya områden så kommer man att addera värde i den väg man redan valt… Så:
Allt gott kommer till den som vågar vara nybörjare. Oavsett var man befinner sig i tillvaron.
Din väg är unik
Det är lätt att känna sig okunnig när ”alla andra” kan så mycket – men underskatta aldrig en ”underdog”.
Du är inte här för att göra saker som ”alla andra” gör. Du är här för att göra saker på ditt sätt…
Kliv in i din bubbla, gör saker på ditt sätt, följ det som intresserar just dig. Detta är alltid en framgångsfaktor, i alla branscher.
Börjar andra verkligen på noll?
När folk börjar med något (oavsett om det är Reiki eller andlighet) är det lätt att tro att de var helt novisa, hittade ett nytt intresse och startade bolag. Men så är det sällan.
Det finns ofta erfarenheter, mindset och färdigheter som vi tar med oss in i företagandet. Om du lyssnar på framgångshistorier (inte de som testar och lägger ned inom ett år utan de som fortfarande är verksamma fem år senare) så har ALLA med sig färdigheter in i företagandet som de har nytta av!
Det kan vara yrkesmässiga färdigheter som de lärt sig på olika sätt, mindsets och företagsfärdigheter.
För mig var det lätt att starta företag, för tankarna och inspirationen fanns redan där.
Jag har också sett ett mönster hos mina kunder. Frisörer som lär sig Reiki är ofta betydligt mycket snabbare att komma igång med reikiföretag än personer som har anställning. Varför? Troligen för att företagandet redan finns.
Reikiföretag blir ”ett” nytt område (reiki) och inte två (reiki & företagande) som det blir för ”alla andra”.
Så saknas det ”både” erfarenhet inom Reiki & företagandet – skynda långsamt!
Lämna inte jobbet för att leva heltid med Reikin. Skaffa inte en dyr lokal som kräver att du måste ha in 10-40 behandlingar för att ens få in lokalhyran!
Börja i liten skala, börja det som känns roligt och intressant just nu. Låt saker komma till dig. Lär dig av det du möter. Väx genom uppgiften.
Men dina händer?
På frågan: Var tog energin vägen i dina händer?
Troligen handlar det om någon slags prestationsångest/tvivel (eller flaskhals som jag ofta kallar det). Kom ihåg: DU ÄR PÅ RÄTT VÄG!!
När man är på ny mark kommer vägen att skapas medan man går den. Det gör att hjärnan inte kan ”förutspå” vad som ska hända – och vår ”kontrollhjärna” får kortslutning för det är ett olösligt problem. Och då kan det kännas som energin ”tar slut” eller att ”det inte fungerar”. Det är ”bara” en illusion…
Håll kvar i drömmen – förläng tidsramen
Vad händer om du mentalt ger dig 3-5 år innan du startar företag?
Alltså inte tänka: Måste komma igång inom 3-5 månader.
Tänk istället: Nu har jag satt igång en spännande resa! Livet har hört mig. Nu kommer de mest perfekta förutsättningarna att komma till mig. Allt kommer i perfekt timing. Allt jag behöver lära mig kommer att komma till mig – men jag kommer hinna leva, mysa och återhämta mig också, mellan det att jag ger mig in i livets stora studieplan.
Du är på rätt väg!
Det ”enda” du behöver göra är att vara öppen i sinnet och lära dig genom det som kommer till dig.
Då kommer det att gå snabbare och lättare än vad du kunnat föreställa dig.
Unna dig att vila ifrån dina tvivel och starka känslor! Det är klart att det vaknar mycket inom dig! Det är en jättegrej du klivit in i.
Men hur mycket du än stressar, pressar, har ångest, lovar och har dig – så kommer saker ta den tid de tar i alla fall!
Resan har börjat. Börja lyssna på dina guider och de osynliga krafterna för de har tagit dig under sina vingar och för dig till det du innerst inne längtar efter.
Hur låter det här?
