Måste det var obekvämt att vara utanför sin konfortzon?

Förändring är obekväm, så säger de flesta utvecklingskonsulter. Men innebär det att det måste vara så?

Att förändras är speciellt. Av någon anledning har man hamnat utanför det trygga välkända och befinner sig nu på ny mark.

Det finns många varianter av förändring. Det kan handla om sjukdom i familjen (påtvingad förändring). Nytt jobb eller flytt till ett nytt land (självvald förändring) eller om man gjort som Jan Carlzon (SAS-ledaren som skrev Riv pyramiderna) nått sitt mål och nu står utan visioner (utveckling). Carlzons fortsatta resa kan du ta del av i Se människan. Tillväxt är också en förändring, även om den går i den riktning man önskar.

Läs: Viktigt för att lyckas under tillväxten >

All förändring påverkar en mer, och på andra sätt, än vad vi kan föreställa oss.

Här kommer tre saker som sker när vi är utanför vår konfortzon – och hur vi kan hitta lösningar genom dem.

1.     Intuition och magkänsla upphör

När vi kan något innan och utan är vi väldigt intuitiva. Vi fångar upp små signaler, och vet omedelbart hur vi ska tolka dem. Det är lätt för oss att navigera på välkänd mark.

I ett nytt område känner vi oss okunnig och plump. De små signalerna finns runt oss, men än har vi ingen aning om hur vi ska tolka dem. Det gör att både intuition och magkänsla upphör när vi är på ny mark. Vi tvingas gå i blindo, tills vi lärt oss det nya.

Behöver det vara obekvämt att gå i blindo? Nja, har man varit på ny mark ett par gånger känner man igen rytmen i att lära sig något nytt. Då vet man att man brukar lära sig och att man snart kommer att känna sig som sig själv igen.

Under tiden kan man sysselsätta sig med sådant som får en att må bra (vara med familjen, träna, pussla, måla mandalas eller se en inspirerande film…) Allt som är jordande är bra.

Läs: Jordning, fördelar och nackdelar >

Så man kan ha det ganska trevligt, även om vi är på ny mark, är okunnig och har tappat våra navigationsinstrument. Dessutom kommer navigationsinstrumenten tillbaka…

Ju mer vi vilar i tillståndet under alla lager av tankar och känslor desto snabbare kommer intuitionen tillbaka. Här är den Känslomässiga storstädningen guld värd.

2. Kroppens överlevnadsmekanismer slår till

Kroppens överlevnadsmekanismer är till för att hålla oss i säkerhet. De anser att allt välkänt är tryggt, för det har ju inte dödat oss (än). Överlevnadsmekanismerna anser att allt okänt är potentiellt farligt och bör därför undvikas. Samma sker även om förändringen egentligen leder till ett tillstånd som är mycket bättre än vad vi haft hittills.

När vi befinner oss på okänd mark kommer kroppens överlevnadsmekanismer därför att befinna sig på helspänn. Minsta lilla tryggar våra fly-eller-fäkta-reflexer, och kan ge märkliga biverkningar.

Det är energikrävande för kroppen att gå på helspänn. Vi är ofta helt slut.  

I det läget ska vi dessutom ta in stora mängder ny information och lära oss av det som kommer till oss…För det är ju det ett nytt läge innebär, det är nya saker att lära sig.

Inte konstigt att vi slocknar på soffan när vi kommer hem.

Dubbla mängden återhämtning

En riktlinje är att alltid dubbla mängden återhämtning (helst på en trygg, välkänd plats) när vi är utanför vår konfortzon eller lär oss något nytt.

Vill man att förändring ska bli så bekväm som möjligt är acceptans av situationen och dubbel mängd återhämtning nycklar som gör tillvaron lättare. I jämförelse med att stressa upp sig (och slösa ännu mer energi) på sådant som man ännu inte kan göra något åt.

När vi vant oss med det nya kommer kroppen att sluta trigga på allt och allting. Ökad återhämtning gör att vi vänjer oss snabbare och lättare.

Vill du få hjälp att komma tillbaka energimässigt när överlevnadsreflexen slagit till? Den Guidade Reikin Återställning efter smällar, chock och efter operation passar perfekt i detta sammanhang.

3. Livskris/Uppfyllt våra drömmar

Våra visioner är våra ledstjärnor när vi navigerar genom livet. Vi ser något för vår inre syn som känns så trevligt och tilltalande att vi ”bara måste ha det”. Det är detta vi kallar drömmar eller målsättningar.

Starka känslor som meningsfullhet och riktning uppstår när vi har en vision som vi strävar mot.

Men när vi lyckats med det vi företagit oss, och redan har uppfyllt vår vision, kan det uppstå en ordentlig livskris. Vad ska vi göra med tomheten som uppstått?

Energimässigt behöver vi ge oss utrymme att bara vara, vila i stillhet och ta emot av den kosmiska universella energin för att ställa om och hitta en ny riktning i livet.

Ofta visar sig något helt nytt, men ändå inte. I de bästa utvecklingsresor behåller vi det vi uppskattar som mest, men får nya utmaningar i områden som intresserar oss. Vi bygger vidare på det som redan är utprovat och som vi vet vi gillar.

Med universums hjälp

När universum hjälper oss att ta ut riktning gör den det utifrån vårt högsta jag. Här är det inte en förändring som är grejen, det är rätt förändring. Ofta handlar det om att plocka russinen ur kakan och ge ett lyft på alla plan.

Hade vi redan kunnat se det hade vi troligen redan gjort det, så du kan ge dig tusan på att det nya är något som du inte ens kunnat föreställa dig! Ibland blir det något helt nytt, något som inte funnits tidigare. Det kan uppstå en ny tjänst på samma jobb, men med arbetsuppgifter som passar bättre.

Vanligtvis visar sig det nya gradvis, en längtan. Pirr i magen. Nyfikenhet.

Det krävs dock ett tränat sinne som kan pausa från den intensiva paniken och obehagskänslan, för att kunna känna det lilla pirret. Ju oftare vi kan vila i stillheten i oss själv, desto snabbare visar sig vägen.

Det kan också handla om kontraster i vilka livet visar oss vad vi inte vill ha för att vi ska förstå vad som verkligen är viktigt för oss. Även här gäller det att stilla sig när kroppen går i högvarv.

När vi är i affekt studsar alla lösningar av… Det krävs ett lugnt sinne för att ta emot nya energier, vara kreativa och ifrågasätta gamla sanningar.

Undvik förändringar i full panik

Även om förändringar utifrån vårt eget högre jag är att föredra, är givetvis förändringar i full panik desto vanligare.

När vi är i kris säger vi upp oss från jobbet. Gör slut med vår partner och börjar med en ny hobby.

Efter ett par år, när energin vi lugnat ned oss och den nya energin äntligen börjar komma till oss, börjar vi ångra oss. Var det inte en överdriven reaktion? Blev förändringarna verkligen ett lyft? Blev det bättre?

Känslorna var mycket starka, för de behöver vara det. När det är dags för förändring behöver känslorna vara tillräckligt intensiva för att vi ska agera på dem, annars är det risk att vi fastnar i det gamla i all evighet. Att släppa det vi har för att ge oss ut på ny, oprövad väg behöver kännas som det bästa, och enklaste valet. Annars gör vi det inte.

Men man behöver inte fatta panikartade beslut. Och man behöver inte må dåligt hela tiden.

I detta läge är det förstås inte enkelt att slappna av, allt går ju på högvarv.  

Ju oftare vi klar av att må bra, slappna av, och ta emot, desto lättare blir det för livet att ge oss det nya. Varje må-bra tillfälle blir ett andningshål.

Dagliga andningshål gör stor skillnad i jämförelse med att hålla andan.

Tips:

Under din avslappning: Fokusera på det du redan är tacksam över. Det är dina ”russin”, det du vill ha kvar i förändringen. Ungdomar kan behöva släppa allt för att hitta sig själv, men som vuxen har vi ofta en hel del som redan är utprovat och skräddarsytt. Vi behöver inte släppa allt, inte ens i kris.

Du kan påverka mer än vad du tror, även i viktiga förändringar och trots att du befinner dig på okänd mark.

Guidningar som är värdefulla i detta energimässiga läge är:

Du kan på ett par veckor, kanske en månad, hitta lösningar som för andra tar fem-tio år att förstå sig på. Vissa hittar aldrig nya lösningar. De ger upp på sig själv och livet. Istället för att slappna av och ta emot det nya.

Visst är det lite märkligt att må-bra kan göra så stor skillnad?