Prova till du lyckas

Vi vet att vi behöver prova gång på gång innan vi lyckas. Det är i sig inga nyheter. Men varför gör vi det inte?

Är du en person som provar en gång för att se om något är för dig, eller ger du det ett år?

I boken Grit – The power of passion and perseverance (Grit – Konsten att inte ge upp på svenska) berättar Angela Duckworth att det tar åtminstone ett år att lära sig något nytt.  Det är först efter ett år på det nya jobbet, i relationen eller med den nya hobbyn, som polletten börjar falla på plats och man börjar få förståelse om vad man klivit in i.

För att hitta sin passion brukar det ta åtminstone tio år i branschen?!

Men varför stannar vi inte i ett år när vi testar något nytt?

När vi lär oss nya saker möter vi sådant som känns obehagligt (vi känner oss små, okunniga, besvikna), vilket aktiverar våra försvarsmekanismer och får oss att dra öronen åt oss. Vår känsla är inte ”det här vill jag lära mig hantera” utan ”det här vill jag aldrig möta igen”. Försvarsmekanismerna stryper kreativiteten och driver oss ifrån det som skulle kunna bli intressant.

Motverkande krafter

Som människa finns det två instinkter som påverkar oss i allt vi gör.

Det är:

1. Överlevnadsmekanismen – som är förinställd på att omedelbart reagera på allt som är främmande och potentiellt skadligt.

2. Kreativiteten – som hjälper oss att skapa det som ännu inte finns

Dessa insikter kommer inte nödvändigtvis att arbeta tillsammans, troligen motarbetar de varandra.

För att kunna skapa behöver vi testa gång på gång, till vi lyckas. Men överlevnadsmekanismerna vill hålla oss borta från det jobbiga (misslyckandet) och gör sitt yttersta för att vi aldrig ska prova igen!

Trygghet över allt

Våra överlevnadsmekanismer är gjort för att hålla oss trygg. Detta är grundförutsättningen för vår existens. Det finns en anledning att fysisk trygghet är grunden i Maslows behovshierarki. När vi känner oss trygg och välmående vill vi utvecklas och expandera. När vi blir otrygg drar vi tillbaka vår kreativitet, släcker kontakten med vårt högre syfte och stänger dörren till våra drömmar.

När vi kommer i kontakt med något skadligt – eller främmande – kommer vår energikropp reagera blixtsnabbt! Den kastar en brandfilt över energikroppen, kapslar in det som räddas kan och stänger ned. Dessutom lägger den till obehagskänslor som får oss att undvika det skadliga framöver. I många sammanhang har detta tjänat oss. Bränt barn ska fly elden. Men långtifrån alltid.

Testa är att misslyckas

Utmaningen ligger i att vi väldigt sällan lyckas första gången vi testar något. Hur många gånger har du sett en person testa en sport för första gången och sätta världsrekord? 

Tänk om ett barn skulle sluta försöka gå efter det första misslyckade försöket.

Eller sluta cykla första gången hen ramlar med cykeln?

Och de där bokstäverna är ju obegripliga? Hur ska man kunna läsa innan man lärt sig?

För att lyckas behöver vi testa gång på gång, trots att vi nyss misslyckats. Trots att våra reflexer just slagit till och bett oss att undvika det jobbiga för all evighet framåt. Det gäller att prova igen (men på ett nytt sätt).

De framgångsrikas hemlighet

En nyckel för att bli framgångsrik är förmågan att testa till man lyckas. Det innebär att kunna ta ett misslyckande och transformera det till en positiv kraft som leder en vidare. Och detta kan vara utmanande. Speciellt eftersom kroppen gör sitt yttersta för att varna en att man kommer att bli sårad igen!

Så hur gör man för att våga prova igen?

Klippa energitrådar till tidigare lärdomar

För att orka testa igen, trots misslyckandet, kan det vara fördel att göra en karmacutting eller klippa energiband till tidigare erfarenheter. Det gör att den lamslående (eller paniktriggande) upplevelsen försvinner, vilket gör det betydligt lättare att prova igen. Och igen. Till du lyckas.  

Från grovskiss

Om du just blivit sviken av en person, tänker du att: ”Jag kan inte lita på den personen” eller ”Människor går inte att ha att göra med?”

Det är vanligt att vi generaliserar. Att vi, när vi blivit sårade av en person, känner oss svikna av hela människosläktet. Generaliseringen, igenkänningen, är ofta grov i sin natur och väldigt vanlig. ”Stockholmare gör på detta sätt” och ”norrlänningar gör så här”.

Det vi egentligen ska göra är att gå i just den person som svek oss och ställa oss frågan: ”Varför svek personen mig?”

Handlar det om att personen ger löften som hen inte kan hålla?

Är det orealistiska förväntningar från min sida?

Vad är det i personen som skapar detta?

(Känslan generaliserar alltid – det här vill jag aldrig vara med om igen).

Alla lärdomar börjar någonstans

Vår energikropp tycker inte om osäker mark. Det är bättre att undvika det som kan ha minsta samröre med det som skadat oss, varpå vi generaliserar. Det är ungefär som att den gör en grundskiss till en målning. Den sorterar det vi möter i olika förutsägbara fack. Det är en sån där norrlänning.

Efter den generaliserande grundskissen kan vi gå in i detaljer. Det vi tittar på blir mer och mer spännande. ”Vissa norrlänningar gör så här och Helena Andersson gör så här.”

Sedan kan vi gå in i fler detaljer. ”Det som skiljer Helena Andersson mot den ena norrlänningen är det här, och det som skiljer henne från den andra norrlänningen är det här.” Det är som att måla detaljerna i en tavla.

Vara i det lekfulla

Om vi, när vi gör en grovskiss, blir arg på oss själv för vi inte har gjort ett mästerverk och river sönder vår bild kommer den aldrig att bli ett mästerverk. Men om vi säger till oss själv att vi gjort en grovskiss, som varken kan eller behöver vara perfekt, blir det betydligt lättare att tillåta sig att måla bilden. Troligtvis kommer vi att vilja måla om bilden flera gånger innan vi känner oss riktigt nöjd, och detta är okej. Knepet är att vara i det lekfulla. Upptäcka. Undersöka. Testa. Prova igen till vi lyckas.

Vill du testa en djupgående rening på energiplan för att bli av med sådants om begränsar dig? 14/12 kommer Kapa energiband med Ärkeängel Michael på Reikiportalen. Den är en riktig storstädare.