Resan med dominoeffekt

Utan förvarning ställdes anknytningen från Växjö till Alvesta in. Detta gav dominoeffekt som kullkastade hela resan.

Om allt hade gått som planerat hade det varit som vilken händelse som helst. ”Check på den” hade jag tänkt, och lagt den till handlingarna. Men allt blev inte som planerat. Långt ifrån. En liten försening skapade en dominoeffekt som förändrade ganska mycket (men ändå inte allt). Händelsen fick genast betydligt större uppmärksamhet. Vad var egentligen syftet med det hela?

Låg det i luften?

Jag tror jag fick en förvarning. Änglakortet jag drog den morgonen påminde mig att jag hade support och stöd. Det var ett ganska märkligt kort, med tanke på att korten för kvällen innan talat om flow och intuition. Det är klart att jag vet att jag har stöd! Eller? Varför ska jag behöva stöd?

130 mil hemifrån

För tillfället befann jag mig väldigt långt hemifrån, i Växjö, på styrelsemöte med Förenade Reikiförbundet. Vi hade haft två mycket givande dagar. Styrelsemedlemmarna var på strålande humör, upplyfta över att äntligen få träffas fysiskt. Och visst är fysiska möten bra, men jag blir ju så trött av dem!

Vill du veta vad vi gjorde på styrelsemötet? Läs här

Planerade för återhämtning, det gick sisådär

Jag hade gjort allt i min makt för att prioritera återhämtning. Hade laddat för yoga och Reiki på hotellrummet ett par timmar varje kväll. Men tiden blev likväl knapp. Att äta på restaurang blir en långvarig kvällsaktivitet. Samtalen var dessutom oerhört givande. Världsklass i spännande och intressant. Så jag hann inte med återhämtningen som jag hade önskat.

Åtta timmars resa hem

Jag såg framemot att få åka hem. Reika hela vägen på tåget, ta Arlanda Express och haka sätta mig på flyget. Och så flygtaxi direkt hem. Jag skulle landa sent, så det gällde att spara på krafterna för att orka även dagen efter (då det var Webinarium som jag skulle hålla, om jag är mentalt trött tappar jag hela flytet vilket gör att jag ”inte har råd” att vara trött)

Resan började på Växjö stadion för att åka en kort sträcka till Alvesta (11 min tågtid). I Alvesta skulle vi byta till Snabbtåget som gick till Stockholm Central.

Jag och mitt resesällskap lämnade styrelserummet i Växjö i god tid, gick förbi Pressbyrån och gjorde oss redo. Vi stod på perrongen 15 minuter innan tåget skulle gå. Eller skulle det göra det?

Tåg inställt

På skyltarna stod det Covid-information i stället för reseanvisningar. Vi gick runt hela perrongen. Var skulle vi stå? Då får vi ett SMS. Tåget är inställt pga. obehöriga på spåret. Ta nästa tåg i stället.  

Mitt resesällskap konstaterar snabbt att vi missar vår anknytning i Alvesta. Jag blir alldeles kall. Om vi missar tåget i Alvesta, då faller ju alla resplaner! Det är ju katastrof! Jag fastnar i ingenmansland! 130 mil hemifrån. Mina minnen går tillbaka till förra gången vi reste söderut och bilbatteriet kastade in handduken lagom inför hemresan. Samma panik då med. Två gånger, samma sak! Varningsklockorna börjar ringa. Det är något jag behöver ta med mig ur dessa scener. Jag ringer min man i full panik: ”Hjälp mig!”

Sedan bestämmer jag mig att bryta paniken. Det är ingenting som blir bättre om jag stressar upp mig och bränner krutet i onödan. Jag behöver fortfarande var pigg och utvilad dagen efter!

Kan det gå i alla fall?

Jag tittar i appen, när går nästa tåg? En timme senare. Med det tåget kanske jag hinner till flyget. Incheckningen på terminal 5 tar betydligt längre tid än på 4:an hade min reskamrat när jag åkte ned till Stockholm tipsat om. Jag kanske skulle hinna genom säkerhetskontrollen och hinna med flyget. Det är bara ett problem. Nästa tåg är fullbokat. Liksom nästa. Och nästa.

Vi får ett SMS. ”Du har missat din anslutning, du kommer inom kort att få nya biljetter tillskickade.” Okej.

Vi var tre personer som missade anslutningen. Jag, mitt resesällskap och en främling. Vi sitter alla i samma kupé och pratar. Han har fått ny resplan redan när han kliver av tåget, ”Du ska åka om 2 timmar” sa SMSet… 10 minuter senare får mitt resesällskap sin nya plan: ”Vänligen vänta i 2,5 timma i Alvesta”. Till mig kommer inget SMS.  

Det är kört

Vid det här laget börjar jag tycka det hela är humoristiskt och dumt. Jag brukar ha tur och flax – nu går ju allting emot mig! Det finns alltså ingen chans att jag hinner med flyget hem. Hur ser det ut morgonen efter? Det går flyg vid 08 på morgonen. Norwegian: 2500 kr/biljett. SAS då? Ungefär samma tid. 3000 kr/biljett. Hurra?! Nåja, jag har ju pengar i alla fall. Nåja, om jag möter så mycket motstånd då är det så det ska vara. Jag minns morgonens änglakort. Det blev verkligen en dag när jag behövde mycket stöd.

Nya resplaner

Så kommer mitt SMS och mina nya biljetter. Istället för en resa och en biljett så har jag fått TRE biljetter för tre byten?! Jag och mitt resesällskap ska åka med samma tåg (2,5 timma senare), men sedan börjar våra resvägar skilja sig åt?

Nu när jag fått min färdplan ringer min man och han agerar researrangör. Om jag åker med SAS 08:10 dagen efter kan han använda våra flygpoäng och boka den där 3000 kr resan för 6000 flygpoäng och 250 kr i skatter!! Taget! Sedan hittar han ett hotell som är supernära Arlanda Express, så jag inte behöver färdas inom Stockholm de tidiga morgontimmarna. ”Det är ett litet rum utan fönster, frukost ingår men den hinner du väl inte med?” Incheckning till 00:00. 800 spänn. Taget!

Jag är beräknad anlända till Stockholm kl 22:30 (istället för 18:30 som var orginalplanen) och kommer att ta någon Expressen vid 05 på morgonen. Att inte ha några fönster funkar utmärkt. Det kommer ju att vara mörkt vid den tiden. Frukost kan jag äta på flygplatsen.

Nu finns det en plan!

Om jag följt anvisningarna hade det gått käpprätt åt…

Men det är fortfarande något som inte stämmer. Något jag ännu inte är medveten om.

Med en ny plan börjar lugnet komma tillbaka. Jag och mitt resesällskap gör Alvesta, går runt i stan och ser var vi har hamnat, innan vi sätter oss på en pizzeria. Alvesta är en ganska cool plats med en mix av gammalt och nytt.

När det är dags att gå tillbaka till perrongen börjar vi gå in i de nya biljetterna. Då upptäcker jag att två av biljetterna säger att jag ska byta plats på samma tåg, inte att jag ska byta tåg. Och den tredje biljetten har jag fått eftersom SJ tycker jag ska kliva av tåget i Lidköping och stå på perrongen och vänta en timme eftersom jag kliver på samma tåg som jag kom ifrån!

Ett tåg, inte tre!

Det är ren flax att jag upptäckte att jag kunde åka ett tåg! Inte tre! Hade jag haft råkoll på ressträckan hade jag förstås sett det på en gång. Men om jag ”bara” hade följt biljetterna hade jag klivit av tåget i Nässjö i förhoppning om att byta tåg, bara för att bli ifrånkörd. I stället menade biljetterna att jag skulle byta från vagn 3 till vagn 7. Jag bestämmer mig även att ”planka tåget” och hitta en ledig plats på tåget från Linköping och fortsätta till Stockholm, i stället för att kliva av och vänta en timme i mörkret på kvällen.

Hela resan sitter jag och Reikar och lyssnar på mina älskade inspelningar från AngelicReiki. Pratar med en go kund i telefon. Har det bra. Mår toppen. Incheckas av den trevligaste receptionisten i mannaminne som dessutom berättar att jag FÅR frukost. På Hotell C serverar de en enklare frukost från kl 04:00, i väntan på att den vanliga frukosten ska öppna kl 06:30. Dessutom har rumsnumret mitt födelsenummer! (Har aldrig hänt förut, är detta ett tecken?)

Så nu går allt på rull igen! Som det brukar göra.

Möjliga lärdomar

Men jag undrar vad jag ska lära mig? Kan se flera alternativ:

1. Håll flödet

På middagen med styrelsen pratade jag om det här med att hålla energin. Att några minuter ut fas kan skapa stor följdverkan. Vilket också hände nu. 10 minuters fördröjning gav 12 timmars försening! Men jag tyckte inte jag var så ur fas när detta hände?

2. Ta ut flera alternativa färdvägar

Den stora paniken kom framför allt för att jag inte riktigt hade koll på var jag befann mig. Jag har känt på mig att det kommer att bli alltmer resande framöver. Det är kanske bra att ha mer koll på alternativa färdresor?

3. Det löser sig

Kanske är det ett tillfälle att påminna mig om att det mesta löser sig? När jag behöver hjälp är folk där!  

4. Jag orkar mer än vad jag tror

Om jag hade åkt hem som planerat hade resan blivit som jag förväntat mig. Jag hade (om jag ska vara ärlig mot mig själv) utgått ifrån att jag skulle vara trött. Nu satt jag istället och imponerades över hur stark jag faktiskt var! Kanske detta hände för att få mig att sluta gå in i trötthet, och börja gå in i något helt annat? Mindskifte delux!

Oavsett vad som hänt!

Nu släpper jag detta fullständigt! Det som är riktigt viktigt kommer att komma till mig! Det jag ska lära är kanske ett 5:e alternativ, som jag inte har fått se än? Eller så vara det bara slump? Kanske det inte var ett syfte överhuvudtaget? Jag har bara haft förmånen att få uppleva sådant som SJ-resenärer i Södra Sverige har som vardag?

Har du varit med om att något inte riktigt blivit som du hade tänkt dig?

Vill du veta vad vi gjorde på styrelsemötet?